Det vänder

Igår natt pikade förkylningen med hööög feber som var tusan så svår att få ner. Men till slut så gick det.

Igår morse vaknade hon…, piggare än den yra Meg hon varit några timmar tidigare. Hon hade fortfarande feber men en hanterbar sådan och inte lika skrämmande hög.

Jag lämnade storasyster på skolan och kom hem till detta – en glad och nöjd Meg med den sedvanliga påsklämman i håret. Micke blir lika tokig på hennes hår som jag, men tålamodet att få upp en tofs tryter betydligt fortare hos min man. Och Meg har numera vant sig och accepterat faktum att ha en kökspryl i håret när Micke är hemma.

Idag har vi mycket på agendan. Nästa fredag åker vi mot Sverige och innan dess ska det inhandlas present till morgondagens födelsedagskalas för en kompis till Judit, köpas diverse saker som ännu saknas till lärarnas julpresent, ut till Ikea i ett ärende och naturligtvis matinköp eftersom jag varit strandad härhemma de senaste dagarna.

Meg och jag får däremot hålla oss hemma, förmodligen blir vi kvar med Holly också. Det blir snarare Micke och Judit som får åka runt, och det unna jag dem verkligen.

Judit med alla sina känslor och hormoner (?) i sin lilla kropp dessa dagarna behöver få ha en av oss för sig själv några timmar. För jösses, hon börjar bli stor. På gott och ont!

Vår älskade lilla tonåring, som är så svår att förstå sig på många gånger!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s