Mina snälla snälla vänner!

För andra veckan i rad servar hon mig med mat. Min holländsk-italienska vän med en äldsta dotter som förra året gick i samma grupp som Judit. Den här gången kom hon med en urgod lasagne som fick Micke och mig att förstå att vi nu måste fortsätta experimentera med vårt eget recept. Den här innehöll ingen becamelsås, istället hade hon spritsat ut ricotta blandat med lite marscapone. Oj, så gott det var!

Jag vet inte på hur många olika sätt jag fint försökte förklara att hon inte alls behövde stressa med att komma med ännu en färdig rätt till oss, bara att värma. Jag är ju betydligt bättre från min långdragna förkylning och fullt kapabel att både handla och laga mat om dagarna numera. Men icke, hon envisades med att svänga förbi för att jag inte ska stressa i onödan och istället utnyttja tiden till att vila och ta hand om mig själv.

Så i dagarna två har vi nu sluppit laga mat eftersom lasagnen var så stor att den räckte i två dagar. Och visst är det uppskattat! De stressiga dagarna precis innan jul är ju såna dagar då man helst av allt vill slippa laga den tråkiga vardagsmaten.

Men eftersom jag hade båda tjejerna hemma idag var vi tvungna att kompromissa om aktiviteter. Därför blev det Mc D till lunch. Jag förstår inte vad det är med detta ställe – ingenting är gott och man luktar päckel om fingrarna i timmar efter ett besök här. Men barnen gillar det. Nöjda var de i alla fall. Så nöjda att man på den väldigt korta cykelturen hem …

… somnar!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s