Akutinköp och tomterädsla

Klockan 16.30 kom Judit hem med Elena efter dansskolan. Eleonora lämnade tjejerna hos mig och åkte vidare för att ta nästa tjej, hennes egen Domitilla, på gympalektion.

Sprudlande glad och exalterad, och ändå samtidigt väldigt allvarsam berättade Judit strax efter hemkomst vad som väntar imorgon.

Jo, jag tackar jag, en viss St Nikolaus (tomten) förväntas tydligen dimpa ner med ett paket till alla barn under natten. Det här paketet ska ligga i en av barnens skor, som dessutom måste vara skinande rena och blanka, ”för annars lämnar han inga paket, mamma, de måste vara jätte-, jättefina även under skorna sa miss Davidson”. Hm … !

Efter de här tio minuterna var det bara att akutringa Micke som fick akutspringa ut på stan och skaffa akutjulklappar. Hm … (får man säga j …a St Nikolaus?) Men, nu står de där, skinande rena skor (nope) med vars ett paket utanför dörren.

Innan vi pustade ut den här kvällen hann vi också med en tårögd och till sist gråtandes Meg eftersom hon ogillar, minst sagt, tomtar och alla andra utklädda figurer. Så där satt vi i köket med en jätteuppspelt och förväntansfull tjej och en livrädd två- och ett halvt-åring som hela tiden försäkrade sig om att det inte fanns någon tomte utanför fönstret. Så, hur var det, fick man säga j…a St Nikolaus? Tacka vet jag Sverige där tomten bara dimper ner en gång per år. Puh! ”But this too shall pass!”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s