Bröllop

Wow, vilken helg vi fick – intensiv, social och väldigt väldigt rolig. 

Nu sitter jag åter i halvskummet i köket i Frankfurt och äter min smörgås och dricker kaffe. Det finns inget mål i världen som är bättre än detta …

Igår kom vi hem, rätt trötta efter att ha behövt stiga upp redan kl. 05.00 för att kunna ta första flyget till Stockholm och byta till ett annat till Frankfurt. 

Ungefär en halvtimma innan vigseln blev den här familjen klara att åka och då skulle vi just åka ett par mil över till Vickleby, pallra oss ur bil och snygga till oss (i halvregn) och hinna in i kyrkan. ”Det är lugnt, ingen fara”, sa min tidsoptimist till man hela tiden, tills vi mer eller mindre sladdade in på kyrkoområdet och halvsprang med två barn till klockor som ringde. Förstår ni känslan. Den som gör att man vill stanna, vända och gå ut igen för att man skämmer ögonen ur sig. (Men psst, det kom faktiskt en person efter oss, tack och lov). 

Och några minuter efter familjen Warsén kom de, Maria och Billy, så vackra, så kolossalt lyckliga och så kära.  

Lite regn i krona ska man ha, det vet ju vi, vilket också Micke fint och väldigt passande påpekade i sitt tal. Han höll ett jättefint tal till brudparet som innehöll både skratt och allvarsamhet i lagom dos. Jag var stolt där jag satt, för tillfället med en underbar bebisdoftande liten Ruben i famnen, tre veckor gammal och son till ett par vänner till oss. Mmmm, så härligt …!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s