Nostalgi

Att komma hem och se min egen adventskalender hänga på en vägg med paket fick mig att känna en nostalgisk känsla. Som att jag stod där och var fem, sex år igen. Den som var så stor! Så stor att den täckte en hel vägg. Och ja, visst, det gjorde den ju nu också. Där den hängde. På den korta väggen. I lilla hallen. 

Det är underbart att höra Judit och Meg resonera med mamma om vilket paket som ska öppnas varje morgon. Precis lika spända och förväntansfulla som jag stod framför den där JÄTTESTORA kalendern för, öh, trettio år sedan. Det påminner mig också om vilken dag det är imorgon. Hjälp vad det låter mycket. Och gammalt!  

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s